Ja allvarligt det här är inte kul! Min nya last: Marabou Yoghurt & Raspberry! Jag kan inte sluta! Jag till och med drömmer om den. (Hur sjukt är inte det liksom!?) Detta är livsfarligt. Ju mer jag äter den desto mer vill jag ha, ju mer jag försöker undvika den, desto vildare blir fantasierna om den och jag inser att jag måste sluta. Det är som en drog.
Måste ta mig i kragen och lägga ner. Och komma igång och träna. Jag har ju faktiskt köpt träningskort nu, på Friskis och Svettis, och inledde årets träningshöst med att gå på ett boxpass 75 min. Tänkte glatt att där kommer jag säkert träffa andra som inte har någon boxpartner. Så, efter en minut i salen säger instruktören glatt: "Då kan du och din partner gå och hämta en stor mits" varpå alla går till ena hörnet och hämtar en mits. Jag räcker diskret upp handen och frågar instruktören: "EEEEEh.....vad gör man om man eh...inte har någon partner?" Och hon gav mig ett patroniserande leende och sa "då blir man alldeles strax ihopparad med någon."
Ögonblicket senare. Instruktören skriker "Är det någon som inte har en partner?" Och beredd som jag är, sträcker jag upp handen, i tro om att jag nu skall förenas med alla dom andra partnerlösa i ett lyckligt och glatt ögonblick, en gemensam lättnad över att hitta någon annan. Det är bara det att jag inte ser en enda hand i hela salen, alla står nöjt med sina respektive partners och stirrar på mig. Jag tar ett steg fram, jag tar ett steg bak, vill försvinna. Instruktören säger "Vi har en tjej som är ensam här" och pekar (!!!!!) på mig. "Är det någon annan som är ensam eller är det bara tjejen?" Tankarna far genom mitt huvud, jag överväger att lämna lokalen, göra en dramatisk sorti och säga att det här ska jag inte behöva stå ut med! SKa man inte kunna gå och träna utan att bli påmind om att man är singel? Finns det någon aktivitet i hela världen som inte är avsedd för PAR? Jag behärskar mig dock och står kvar, fastfrusen av förnedring och skam, och med magen full av aggressioner.
Fick trots allt träna med en av instruktörererna. Men tyckte lite synd om henne eftersom hon fick ta all min damp över par-grejen och all min uppbyggda aggression. Men gött var det att få det ur sig. Hade jag inte stannat hade jag säkert gått ut därifrån och slagit ihjäl någon fågel eller kanin i skogen eller sett till att jag blivit påkörd av en bil, och fått ett vredesutbrott på någon stackars oskyldig chaufför som bara undrade varför en illröd svettig typ slängde sig med cykeln framför hans bil....vad som helst för att få ur aggressionerna..... Förresten ganska bra uppladdning, det kan väl inte vara så att dom avsiktligt retade upp mig för att jag skulle få en bättre träning? Dom kanske tyckte jag var en tjockis och ville bygga upp min ilska så jag skulle få en effektiv träning?
Ahh, dom är inte dumma alltså! ;-)
